www.elisasliteracy.se

Eva Elisabet Haglund


"Educating our youth to care about each other and the world". -
Andreas Schleicher, Director, Directorate for Education and Skills.

Jag heter Eva Elisabet Haglund. Som senior läs- och specialpedagog är mitt intresseområde forskning om undervisning i läsförståelse för elever i grundläggande utbildning.

I bakgrunden finns informationen att 20 % i den elevgruppen inte kan läsa enkla texter med förståelse (Källa: Internationella värderingar från PISA).

I ett första försök att söka aktuell forskning om klassrumsundervisning i läsförståelse hittade jag följande:
"Readers unaware of text structure do not approach a text with any particular plan of action. Consequently, they tend to retrieve information in an seemingly random way. Students aware of text structure organize the text as they read, and they recognize and retain the important information it contains".
- Meyer, Brandt, & Bluth (1980). Use of top-level structure in text: key for reading comprehension of ninth-grade student. Reading Research Quarterly, 16, 72 -103.

NY ARTIKEL (april, 2020). Ett första utkast finns längst ner på sidan. -
OBS. Lärare för år 1 - 6 är välkomna med frågor/förslag till Kapitel 1. (a) före augusti till eva.e.haglund@gmail.com
_____________________________

Av mina tre böcker (se längst ner) heter den senaste "LÄSINSATSER OCH LÄRMILJÖER. Metoder och idéer från aktuell läs- och lärandeforskning" (okt. 2016).

I bokens kap.1 ingår en forskningsöversikt om läsflyt, "bryggan från avkodning till förståelse", tillsammans med Linnéa Ehri´s teoretiska ramverk (2005a) om fyra stadier i läsutveckling relaterade till flyt (fluency).

Framsteg i läsning bortom nybörjarstadiet är beroende av den muntliga utvecklingen av barnets språk.

"It is the talk skills on which reading rests that are the real key skill, and so every child should be taught to use talk in the ways that will facilitate their reading, writing and curriculum learning". - Ur Viden om Literacy nr 23, 2018. Paul Warwich, University of Cambridge.
______________________

Egna artiklar (2018 - 2019) i arkiv och på ResearchGate.

Ny artikel (april, 2020):

FORSKNINGSBASERAT OM UNDERVISNING I LÄSFÖRSTÅELSE.
TRE PRIORITERINGAR

"The message is clear – the most important about reading is comprehension". Cathy Collins Block, Linda B. Gambrell, Michael Pressley. Ur "Improving Comprehension Instruction " (2002).

INLEDNING

Vad är en god läsare? En första egenskap som framhävs av forskning i National Assessment of Educational Progress (NAEP, 1998) är positiva vanor och attityder till läsning.

I övrigt finns hos läsare med god förståelse: riklig läsning, väl utvecklad muntlig språkförmåga, omvärldskunskap, social kompetens med andra om lästa texter, effektiv förmåga att identifiera ord, och effektiva strategier att förstå text.

Brister i någon av dessa faktorer ökar sannolikheten att utvecklingen av läsförståelse kommer att hämmas (Pressley, 2000). En breddad forskning innehåller studier om undervisning i ordförråd, undervisning i små grupper om strategier i förståelse och utvidgad omvärldskunskap till förbättrad förståelse.

Att lära sig läsa med god förståelse kan så långt tyckas vara en enormt komplicerad uppgift.

Forskning från tidigt 1980-tal in i vårt århundrade betonar de tre teman jag följer i artikeln: (a) undervisande lärare måste utveckla motivation för läsning (b) ta fram intressanta och meningsfulla texter och (c) träna elever att använda effektiva lässtrategier.

KAPITEL 1.

(a) Att skapa motiverande sammanhang i undervisning om läsförståelse

Motivation att läsa spelar en avgörande roll i utvecklingen av god förståelse. Ett viktigt mål i läsundervisning är att främja elevens "inre önskan” att läsa (Gambrell (2001)

Ett återkommande fynd i motivationsforskning är att de yngsta eleverna (här: kindergarten) är de mest motiverade och de i tonåren (här: high school) de minst motiverade (bl.a. Eccles & Midgley,1989).

”En av tre elever klarar inte gymnasiet”, rapporterade Skolverket för några år sedan. Hängde det även på en bristande undervisning i läsförståelse?

Men vad man vet i dag är att effektiv undervisning i läsförståelse ökar elevers motivation att läsa och på flera sätt (Block & Pressley, 2001).

När undervisningen koncentreras på målet att bli bättre i stället för målet att bli bättre än andra - man får tävla med sig själv - då är det mer troligt att elever mer ihärdigt försöker förstå vad de läser (Carr & Borkowski, 1989).

Likaså, om eleven ser att framsteg är relaterat till ansträngning (effort), finns en möjlighet att eleven anstränger sig mer för att lära. På så sätt kan man undvika att mindre duktiga elever börjar uppleva sig som misslyckade eller dumma (stupid) och till sist ger upp.

Till detta gäller att en undervisning som stödjer eleven i rollen att anstränga sig i sitt lärande visat sig särskilt effektiv i kombination med undervisning om strategier för förståelse (Borkowski, Carr, Rellinger, & Pressley, 1990).







  En guide ... (2012)  
"En guide till föräldrar, skolbarn och pedagoger".
Läsning, läsförståelse och olika hinder/förmågor i barns läsutveckling.
Sambandet läsförmåga - matematik i forskningsrapporter inkl. språk- läs- och skrivproblem.
Bilagor: A, B.
112 s., s/v, ill.

Beställning: adlibris.com

  Texter ... (2014)  
I "Texter om lärande och utbildning":
(I) Lärande i förskolan (II) Literacy som begrepp (III) Inkluderande undervisning (IV) Internationell bedömning och nya utmaningar.
Bilagor:
Rekommendation i EU High Level Group. Pisa 2012.
109 s. s/v, ill.

Beställning: adlibris.com

 
LÄSINSATSER ... (2016)
 
"LÄSINSATSER OCH LÄRMILJÖER. Metoder och ....".
Kap.1. Läsning. Läsflyt. 2. Evidensbaserade insatser: Ordläsning. Läsförståelse. Digital divide. 3. Lärande: teori/praktik. Kognitiva, sociala, emotionella förmågor.
Bilagor (3),104 s. s/v, ill.

Beställning: adlibris.com
47629

Webbproduktion: Amiras Design