"It is the talk skills on which reading rests that are the real key skill. And so every child should be taught to use talk in the ways that will facilitate their reading, writing and curriculum learning."
Ur Viden Om Literacy, nr 23, 2018.Teaching Exploratory Talk. Dialogic Teaching and Learning. - Deltog i den danska konferensen 2015.
The importance of spoken language as "a lawyer of commonality without which we as individuals cannot exist". Jurgen Habermas (1929-2026).
VÄLKOMMEN ÅTER TILL MIN HEMSIDA!
Jag heter Eva Elisabet Haglund. Ett intresse för mig som senior läs- och specialpedagog har länge varit att följa aktuell forskning om grundläggande förmågor i skolan - TALA, LYSSNA, LÄSA och SKRIVA. - Tänka.
Min bok från 2021 heter "ÅTTA FORSKNINGSBASERADE TEXTER. Om lärande och undervisning i förskola och skola" (123 sidor). Finns att köpa hos Adlibris och Bokus. - Bokens framsida längst ned.
Utdrag ur bokens Kap. 2. TIDIG LIITTERACITET - VAD ÄR DET?
Tidig litteracitet innebär processer där barn tillägnar sig både ett impressivt och ett expressivt ordförråd. Färdigheter och kunskaper som hjälper barn att finna mening i tryckta ord när de ska lära sig läsa och skriva, det är att både ha ett stort ordförråd och god ordförståelse. Väldokumenterat år sammanhanget mellan barns muntliga språk i förskoleålder och deras senare möjlighet att läsa och skriva (Aukrust & Rydland, 2009).
---------------------------
NYTT:
Min hemsida gör ett uppehåll under juni - juli - 26. Därefter oklar fortsättning.
----------------------------
MARS 2026.
"Reading Comprehension Is Not A Skill". Ur Quigley´s blogg. Info på Fb-sida.
"WHY LEARNING FAILS (AND WHAT TO DO ABOUT IT), 2024. A. Quigley.
MARS/APRIL 2026.
A. "LYSSNA för att lära".
Som bekant är lyssna en av fyra färdigheter i utbildningen av våra elever. Men aktiviteten lyssna är också ett förbisett moment, både i forskning och i skolan.
I en ARTIKEL av Lene Illum Skov, lektor UC SYD (ur danska Viden om Literacy, nr. 23, 2018) redovisar Illum Skov ett projekt "Den språkliga dimensionen" (EUD) med fokus på elevernas språkliga kompetens och dess betydelse för elevernas möjligheter att delta i undervisningen och fortsatt utbildning.
Forskning har visat att många elever som kännetecknas med en svag läsförståelse också kännetecknas med en svag lyssnaförståelse och metakognition (Cain & Oakhill, 2007). Läsförståelse och lyssnaförståelse hänger således ihop och det talade språket fungerar som ett fundament för utveckling av läsförståelse, där läsförståelsen är avhängig lyssnaförståelsen.
Sammanhang finns alltså mellan läsning och lyssnande. Det innebär att dåliga läsare också kommer att vara dåliga lyssnare.
B. HUR KAN VI FÖRSTÅ LYSSNANDEPROCESSEN?
En dialogisk, holistisk syn på lyssnandet.
C. LYSSNANDET SOM INTRAPERSONELLA PROCESSER OCH LYSSNANDET SOM INTERPERSONELLA PROCESSER
I forskningen skiljs ofta mellan de två ovanstående processerna (Otnes, 2016). Begreppen kan dock användas till att systematisera de olika formerna för dialoger, som uppkommer i en undervisningskontext, där dialogens deltagare (typiskt elever och lärare), dialogens kontext och situation och undervisningens syfte är avgörande för vilka former för dialoger (och därmed också lyssnandets syfte och strategier för lyssnandet) som läraren måste förbereda eleverna på (Hoegh, 2017).
I detta sammanhang förstås lyssnandet också som en viktig UTBILDNINGSKOMPETENS, som kan stödja elevernas möjligheter att delta i undervisningen i olika kontexter och lyssnandesituationer.
"KONSEKVENSEN av saknad lyssnarkompetens är, att elever lyssnar passivt och hindras i undervisningen, då lärarens eller andra elevers inlägg både kan vara en viktig källa till ett lärande, men i många fall också är inlägg till övningar och diskussioner." Citerat.
D. KOMMANDE avsnitt ger förslag till UTBILDNINGSKOMPETENS av bl.a. Pedersen & Hjorth, 2016. Aktiviteten har en stor lärandepotential, men den är också krävande för många elever i sht med svaga utbildningskompetenser (Pedersen & Hjorth, 2016).
De utbildningskompetenser som Pedersen och Hjorth framhäver och som särskilt relevanta i detta sammanhang är bl.a.:
> SPRÅKLIG KOMPETENS: knyter an till lingvistiska aspekter.
> ORIENTERINGSKOMPETENS: t.ex. förmåga att orientera sig i
undervisnigssituationen, där man både ska förhålla sig till en text, vem som
talar, vem som räcker upp handen och säger något. Eller förmågan att
orientera sig i ett textavsnitt.
> STRUKTERINGSKOMPETENS: förmåga till att kategorisera, t.ex.
ämnets begrepp eller en given text.
> STRATEGISK KOMPETENS: förmåga till problemlösning. Det kan handla
om att finna och utnyttja alternativa strategier när det t.ex. är svårt att förstå
en text (Pedersen & Hjorth, 2016, s.194).
För alla de nämnda kompetenserna gäller, att de också handlar om MUNTLIGA TEXTER. - Det är nödvändigt att elever blir explicit undervisade i lyssnande, lyssnandeförståelse och strategier för lyssnandet.
E. KOMMANDE och här AVSLUTANDE TEXT utgår från ny ARTIKEL (2024, ur Viden om Literacy, nr. 36) av Lene Illum, Lektor och PHD-studerande, UC, Syd. Den är en pågående undersökning om lyssnandepraxis bland elever i mellanstadiet, som pekar på "en oförlöst potential" för lyssnandet i undervisningen.
Fokus är även här på lyssnandet som en väsentlig lärandestrategi i skola och undervisning. Illums undersökning visar att lyssnande är en förbisedd kompetens som inte får stor didaktisk uppmärksamhet. Lyssnandet är den mest använda av de fyra kommunikativa kompetenserna (tala, läsa, skriva, lyssna). (Adelmann, 2002; Brownell, 2018). - Samtidigt med att "Listening may be one of the most, if not the most, complex of all human behaviors" (Wovin, 2010, s.2).
VAD ÄR LYSSNING?
Lyssnandet är inte bara en kognitiv process, men kräver också "relationella, sociala och empatiska färdigheter" (Adelmann, 2002; Jacknick, 2021; Otnes, 2007). Som lyssnare måste man vara öppen, nyfiken och undersökande på den andres perspektiv och värderingar. På så sätt blir lyssnandet en väg till meningsskapande, förståelse och erkännande.
RESPONS och UPPMÅRKSAMHET.
Illums inledning handlar också om att lyssnaren måste kunna välja att ge en passande respons på det hörda. På så sätt visas att lyssnaren förstått budskapet. Uppmärksamhet skal förstås som något knutet till att man visar uppmärksamhet och ger den andre uppmärksamhet.
LYSSNARKOMPETENS
Lyssnandet ligger som en underliggande premiss i den mesta av all undervisning och effektivt lyssnande är en förutsättning för att kunna delta i ämnets samtalskultur och ämnesundervisningen (Hoegh, 2020).
Inom lyssnandeforskning är det enighet om att eleverna måste lära sig en repertoir av LYSSNASTRATEGIER (Adelmann, 2009b; Brownell, 2018). De hjälper den lyssnande till att förstå den muntliga texten. Det handlar t.ex. om lärarens instruktioner inför samtal om litteratur eller ett grupparbete.
FEM LYSSNANDEKATEGORIER. Avslutande text kommer senare om resultatet av Illums undersökning i två utvalda mellanstadieklasser.
---------------------------------------
"It is what teachers know, do and care about which is very powerful in this learning equation". John Hattie, "Teachers Make a Difference", s. 2, 2003.
|
|
