"It is what teachers know, do and care about which is very powerful in this learning equation". John Hattie, "Teachers Make a Difference", s. 2, 2003.
VÄLKOMMEN ÅTER TILL MIN HEMSIDA! Jag heter Eva Elisabet Haglund. Ett intresse för mig som senior läs- och specialpedagog har länge varit att följa aktuell forskning om förmågor som LÄSNING och SKRIVNING inom grundläggande utbildning. Ettårig ledighet från lärartjänst i Uppsala med studier i Pedagogik (C och D) med teori och uppsatsskrivning, grundlade intresset för egna studier och skrivande.
Min senaste bok heter "ÅTTA FORSKNINGSBASERADE TEXTER. Om lärande och undervisning i förskola och skola" (2021). 123 s. Boken finns att beställa hos Bokus eller Adlibris förlag.
BAKGRUNDSKUNSKAP (prior knowledge).
Alex Quigley återkommer ett flertal gånger i sin "Closing the Reading Gap"
(2020) till betydelsen av bakgrundskunskap (prior knowledge). Ämnet kräver stort utrymme. Men tills vidare en hänvisning till Marzano, R. J.(2004, p. 124). Han konstaterar "what students already know about the content is one of the strongest indicators of how well they will learn new information relative to the content". Det gäller för lärande och undervisning i både LÄSNING och SKRIVNING.
SKRIVNING (WRITING):
SKRIVNING är liksom LÄSNING en grundläggande del i vårt dagliga liv. Även till synes "naturlig" som förmåga, har skrivandet visat sig mycket svårt för alltför många elever, yngre som äldre.
- HUR HANTERAR JAG DET SOM LÄRARE? Svårigheterna får dessvärre kvardröjande negativa effekter på fortsatt utbildning och elevens framtida chanser i livet.
UPPGIFT 1a. - för lärare och intresserade äldre elever:
Använd i åtta meningar med högst 12 ord i vardera nedanstående VERB. Alla åtta verb handlar om NUTID: ser, hör, tror, minns, har, äger, älskar, behöver.
- Spara dina förslag.
Hej igen!
Hur snickrade du ihop dina meningar (satser)? Modell eller mönster följer.
Här finns mina längre och kortare modeller i meningar med de åtta verben.
VERBET är superviktigt - det styr var för sig innehållet i varje mening och sats.
UPPGIFT 1b. Verben i 1a. står i tidsformen p r e s e n s, som betecknar nutid.
Uppgiften var att skriva om fyra av MENINGAR/SATSER i fyra olika TEMPUS.
MINA FÖRSLAG nedan med + framför. - Tycker du att innehållet på något sätt förändras med satsen i nytt tempus?
- Vi SER varje dag i teve många otroliga händelser från hela världen.
+ Vi HAR varje dag SETT i teve många otroliga händelser från hela världen .
- I vimlet på gator och torg HÖR man många främmande röster.
+I vimlet på gator och torg HÖRDE man många främmande röster.
- TROR barnen ibland på gamla sägner om tomtar och troll?
+ KOMMER barnen ibland ATT TRO på gamla sägner om tomtar och troll?
- Folk MINNS sällan namnen på främmande växter i böcker.
- Talaren HAR nu god ögonkontakt med sina åhörare.
+ Talaren HADE (tidigare) god ögonkontakt med sina åhörare.
- Många ÄGER stora tillgångar i skog och mark.
- Människor ÄLSKAR resor och nya upplevelser utomlands.
+ Människor HADE ÄLSKAT resor och nya upplevelser utomlands.
- På biblioteket BEHÖVER man bibliotekariens tips på spännande böcker.
VÅRA TEMPUS -TIDSFORMER: Anteckna - spara för kommande användning
1. Presens - vad händer nu? ser, hör, tror, minns, har, äger, älskar, behöver.
2. Imperfekt - vad hände, vad gjorde någon, några? såg, hörde, trodde, etc.
3. Perfekt - vad någon har gjort (har sett, hört ...)
4. Pluskvamperfekt - vad som hade hänt, gjort (hade ...)
5. Futurum (framtid) - ibland vill man berätta att något kommer att hända, eller
att man kommer att göra något i framtiden - (vi kommer att se, höra... Verbet
står i sin grundform - Infinitiv - tänk dig ordet "att" framför: att se, höra).
En början. Men vi vet att skrivprocessen ställer stora språkliga och kognitiva krav på den skrivande.
Jag tänker nu tillbaka på ett mycket tidigt nummer av tidskriften VIDEN OM LITERACY (Nationalt Videncenter for Laesning, Köpenhamn). Där uppmärksammades Ingvar Lundbergs bok (2005) om SKRIFTSPRÅKET.
Några år senare fanns Lundbergs bok översatt till danska.
Idéerna och de många exemplen lät sig lätt överföras till det danska språket - och till undervisning. Målet i Lundbergs bok är att eleven efter tre års skolgång har en någorlunda funktionell skrivfärdighet inom såväl sakprosa som fiction.
Citerat ur boken från danskan.
"Et funktionelt skriftsprog må betragtes som en grundlæggende menneske-rettighed. Således skriver Lundberg i første kapitel af sin bog, hvor han forsøger at indkredse ”Varför är det så viktigt att lära sig skriva”(s.9). Han signalerer tydeligt, at eleven aktivt må tilegne sig skrivefærdigheder – det er ikke noget, der bare kommer. Det kræver øvelse at mestre skrivning som håndværk, og Lundberg sammenligner dette med at lære at spille et instrument eller lære en ny sportsgren. Sådanne sammen-ligninger kan måske opmuntre og støtte eleven til at skrive på livet løs… for der ”krävs minst 5.000 timmar av ihärdig övning för att uppnå skicklighet inom ett färdighetsområde”(s.93).
De to skriftsproglige færdigheder skrivning og læsning udvikler dynamisk hinanden. De er nært knyttet til det talte sprog; men ”skrift är någonting mycket mer än bara nedtecknat tal. Det är ett helt annat kommunikationssystem”(s.8)."
Välkommen att höra av dig med synpunkter och förslag till min sida.
www.elisasliteracy.se
eva.e.haglund@gmail.com
|
|
