"It is the talk skills on which reading rests that are the real key skill. And so every child should be taught to use talk in the ways that will facilitate their reading, writing and curriculum learning." Ur Viden Om Literacy, nr 23, 2018. Dialogic Teaching and Learning.
VÄLKOMMEN ÅTER TILL MIN HEMSIDA! Jag heter Eva Elisabet Haglund. Ett intresse för mig som senior läs- och utbildad specialpedagog har länge varit att följa aktuell forskning om förmågor som LÄSNING och SKRIVNING och UNDERVISNING (inkl. LÄRANDET) inom skolans grundläggande utbildning. Känt är att elevers svaga läsförmåga tydligt bidrar till svårigheter i MATEMATIK, ett av skolans absoluta kärnämnen (Westwood, Peter, "Commonsense Methods", 2015).
En ettårig ledighet från lärartjänst i Uppsala och studier i Pedagogik (C och D) inkl. teori och uppsatsskrivning, grundlade mitt kommande intresse för egna studier och skrivande.
Min senaste bok heter "ÅTTA FORSKNINGSBASERADE TEXTER. Om lärande och undervisning i förskola och skola" (2021). 123 s. Boken finns att beställa hos Adlibris och Bokus förlag. 280 kr. - Se bild nedan.
September - 24. A. LÄRANDET - barn med svårigheter. Barns svårigheter i lärandet kan indelas i tre tänkbara grupper (sub-groups) - a) de med allmänna svårigheter; b) specifika lärande-svårigheter; och c) språk-baserad svårighet.
a) BARN MED ALLMÄNNA svårigheter representerar den största gruppen - men alla tre delar ett gemensamt behov av systematisk och vägledd undervisning. (Hughes et al., 2013). Många forskare har försökt att summera vad som kännetecknar den första gruppen. En sammanställning av Petersen & Hittie, 2010, föreslår följande utförliga lista: - under medelgod begåvning (intelligens); - begränsad förmåga till uppmärksamhet; - svårigheter att förstå komplext språk (obekanta ord och icke inlärda begrepp); - svag motivation; - bristande tillgång till tidigare lärande (prior knowledge) - oförmåga att generalisera lärandet i nya sammanhang; - bristande effektiva strategier i lärandet; - dåligt självförtroende; - s.k. inlärd hjälplöshet (minskad tro på egen förmåga); - beteende- och känslomässiga reaktioner på misslyckanden.
Att undervisa barn med generella svårigheter borde involvera tydlig och klar presentation av information och strategier från läraren, vägledd tydlig undervisning - tydligt tal, aktivt engagemang från den lärande, guidad feedback, självständig övning med återkommande tillbakablickar och repetition (Bellert, 2009; Hattie & Yates, 2014).
b) SPECIFIKA LÄRANDESVÅRIGHETER diagnosticeras genom en klinisk återblick på en individs utveckling, medicinskt, utbildningshistoriskt, familjehistoria, testresultat, lärares observationer och elevens gensvar på insatser. - Ur den femte upplagan av "Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders", APA, 2013.
Det framkommer ofta att barn med specifika svårigheter i sitt lärande inte är tillräckligt tidigt identifierade med sina svårigheter, utan helt enkelt blivit bedömda som omogna, lata eller omotiverade. Såvida de inte fått effektiv undervisning kan en del av dessa barn fortsätta att utveckla allvarliga sociala och emotionella problem som hör samman med misslyckanden i skolan och en del visar upp stora problem i beteende. Tidig identifikation och effektiva insatser är högt prioriterade för en förbättrad utbildning av dessa barn (Booth, 2013).
c) SPRÅK - BASERADE svårigheter i lärandet tenderar att allvarligt påverka tillägnandet av språkliga färdigheter (literacy skills). Det gäller fonetisk avkodning, ordförråd, förståelse, skrivning och stavning. Elever med dessa problem uppvisar också svagheter i receptiv och expressiv muntlig kommunikation (Ebbles, 2014). En förekommande svårighet, dyslexi, är här den mest vanliga formen. Den muntliga läsningen hos dyslektiska elever tenderar att bli mycket långsam och krävande, med maximal ansträngning på att identifiera individuella ord, vilket lämnar mycket liten kognitiv kapacitet över till vad meningen innehåller.
Rose, J. (2009, p.10) kommenterar: "Knappast förvånande läser inte personer med dyslektiska svårigheter i allmänhet - om de inte måste; ännu mindre troligt läser de för nöjes skull eller för att få information jämfört med andra lärande." Bristande träning förvärrar därför deras problem.
Dyslektiska elever har typiskt stor svårighet att utveckla medvetenhet om de fonologiska aspekterna i talat språk (förstå att ord är sammansatta av separata ljud), att lära sig och tillämpa färdigheter i fonetisk avkodning, att bygga upp ett ordförråd som är automatiskt synligt; att utveckla snabb och flytande läsning. Bristen på en effektiv strategi för lärandet (de använder "hit or miss") resulterar i förvirring, ett stort antal fel och snabbt frustrerade barn. Det i sin tur resulterar i att de kopplar ifrån och undviker att delta i klassens gemensamma uppgifter.
AVSLUTNINGSVIS säger aktuell forskning att undervisning för denna grupp måste instruera om effektiva strategier för lärandet. Fokus i undervisningen bör även ligga på elevens muntliga förmågor (Nelson, N.W., 2013). Utveckling av syntax rekommenderas under de första skolåren!
Alla referenser här ingår i kap.1, Commonsense Methods, Peter Westwood, sjunde upplagan, publicerad 2015.
David Fawcett skriver: And don´t, don´t, don´t go chasing "outstanding" lessons. They don´t exist. - Ur Kapitlet "Just a box ticking exercise?". Relearning to Teach (2020).
"It is what teachers know, do and care about which is very powerful in this learning equation". John Hattie, "Teachers Make a Difference", s. 2, 2003.
P.S. Planer finns på ny artikelsamling om undervisning, minne och lärande ht 2024. Här ingår bl.a. svar om varför elevens tidigare kunskap (prior knowledge) är så vital. Det handlar även om relationen mellan arbetsminne och långtidsminne. D.S.
DU SOM LÄSER och följer min hemsida är varmt välkommen att maila mig dina frågor och kommentarer. De ger mig viktig information och inspiration till att utveckla sidans innehåll. Här informerar jag om praktiska råd för evidensbaserade undervisningsmetoder och lärande-strategier från etablerad och nyare internationell forskning.
eva.e.haglund@gmail.com
|
|