"It is the talk skills on which reading rests that are the real key skill. And so every child should be taught to use talk in the ways that will facilitate their reading, writing and curriculum learning."
Ur Viden Om Literacy, nr 23, 2018.Teaching Exploratory Talk. Dialogic Teaching and Learning. - Deltog i den danska konferensen 2015.
The importance of spoken language as "a lawyer of commonality without which we as individuals cannot exist". Jurgen Habermas (1929-2026).
VÄLKOMMEN ÅTER TILL MIN HEMSIDA!
Jag heter Eva Elisabet Haglund. Ett intresse för mig som senior läs- och specialpedagog har länge varit att följa aktuell forskning om grundläggande förmågor i skolan - TALA, LYSSNA, LÄSA och SKRIVA. - Tänka.
Min bok från 2021 heter "ÅTTA FORSKNINGSBASERADE TEXTER. Om lärande och undervisning i förskola och skola" (123 sidor). Finns att köpa hos Adlibris och Bokus. - Bokens framsida längst ned.
Utdrag ur bokens Kap. 2. TIDIG LIITTERACITET - VAD ÄR DET?
Tidig litteracitet innebär processer där barn tillägnar sig både ett impressivt och ett expressivt ordförråd. Färdigheter och kunskaper som hjälper barn att finna mening i tryckta ord när de ska lära sig läsa och skriva, det är att både ha ett stort ordförråd och god ordförståelse. Väldokumenterat år sammanhanget mellan barns muntliga språk i förskoleålder och deras senare möjlighet att läsa och skriva (Aukrust & Rydland, 2009).
---------------------------
NYTT: Min hemsida gör ett uppehåll under juni - juli - 26.
----------------------------
MARS 2026.
"Reading Comprehension Is Not A Skill". Ur Quigley´s blogg. Info på Fb-sida.
"WHY LEARNING FAILS (AND WHAT TO DO ABOUT IT), 2024. A. Quigley.
MARS/APRIL 2026.
A. "LYSSNA för att lära".
Som bekant är lyssna en av fyra färdigheter i utbildningen av våra elever. Men aktiviteten lyssna är också ett förbisett moment, både i forskning och i skolan.
I en ARTIKEL av Lene Illum Skov, lektor UC SYD (ur danska Viden om Literacy, nr. 23, 2018) redovisar Illum Skov ett projekt "Den språkliga dimensionen" (EUD) med fokus på elevernas språkliga kompetens och dess betydelse för elevernas möjligheter att delta i undervisningen och fortsatt utbildning. - Forskning har visat att många elever som kännetecknas med en svag läsförståelse också kännetecknas med en svag lyssnaförståelse och metakognition (Cain & Oakhill, 2007). Läsförståelse och lyssnaförståelse hänger således ihop och det talade språket fungerar som ett fundament för utveckling av läsförståelse, där läsförståelsen är avhängig lyssnaförståelsen.
Sammanhang finns alltså mellan läsning och lyssnande. Det innebär att dåliga läsare också kommer att vara dåliga lyssnare.
"KONSEKVENSEN av saknad lyssnarkompetens är, att elever lyssnar passivt och hindras i undervisningen, då lärarens eller andra elevers inlägg både kan vara en viktig källa till ett lärande, men i många fall också är inlägg till övningar och diskussioner." Citerat.
B. Förslag till UTBILDNINGSKOMPETENS av bl.a. Pedersen & Hjorth, 2016. Aktiviteten har en stor lärandepotential, men den är också krävande för många elever i sht med svaga utbildningskompetenser (Pedersen & Hjorth, 2016).
Nödvändigt att elever blir explicit undervisade i lyssnande, lyssnandeförståelse och strategier för lyssnandet.
C. Starkt förkortat av utrymmesskäl.
Denna TEXT utgår från NY ARTIKEL (2024, ur Viden om Literacy, nr. 36) av Lene Illum, Lektor och PHD-studerande, UC, Syd. Den är en pågående undersökning om lyssnandepraxis bland elever i mellanstadiet, som pekar på "en oförlöst potential" för lyssnandet i undervisningen.
Fokus är även här på lyssnandet som en väsentlig lärandestrategi i skola och undervisning. Illums undersökning visar att lyssnande är en förbisedd kompetens som inte får stor didaktisk uppmärksamhet. Lyssnandet är den mest använda av de fyra kommunikativa kompetenserna (tala, läsa, skriva, lyssna). (Adelmann, 2002; Brownell, 2018). - Samtidigt med att "Listening may be one of the most, if not the most, complex of all human behaviors" (Wovin, 2010, s.2).
VAD ÄR LYSSNING?
Lyssnandet är inte bara en kognitiv process, men kräver också "relationella, sociala och empatiska färdigheter" (Adelmann, 2002; Jacknick, 2021; Otnes, 2007).
RESPONS och UPPMÅRKSAMHET.
Illums inledning handlar också om att lyssnaren måste kunna välja att ge en passande respons på det hörda. På så sätt visas att lyssnaren förstått budskapet. Uppmärksamhet skal förstås som något knutet till att man visar uppmärksamhet och ger den andre uppmärksamhet.
LYSSNARKOMPETENS
Lyssnandet ligger som en underliggande premiss i den mesta av all undervisning och effektivt lyssnande är en förutsättning för att kunna delta i ämnets samtalskultur och ämnesundervisningen (Hoegh, 2020).
Inom lyssnandeforskning är det enighet om att eleverna måste lära sig en repertoir av LYSSNASTRATEGIER (Adelmann, 2009b; Brownell, 2018). De hjälper den lyssnande till att förstå den muntliga texten.
Illums FEM (5) LYSSNANDEKATEGORIER. En sammanfattning av resultatet av hennes undersökning i två utvalda mellanstadieklasser:
1. Klassens RAMAR för LYSSNANDET. De handlar om både det kognitiva och t.ex. om lärarens och bänkarnas placering i klassrummet som ger ramar för deltagandet (Goffmann,1981).
2. Klassens LYSSNAR- och TALARTID. Analysen visar att det kan vara svårt för eleverna att både lyssna till lärarens frågor, följa med i läromedlet, räcka upp handen och att svara på lärarens frågor.
3. Klassens LYSSNANDE i sin helhet. Inom teorin för lyssnandet definieras ofta som negativa markörer (t.ex. att titta bort, sitta oroligt, stöna, gapa). Elever kan ändå gott vara lyssnande och även icke-lyssnande om de tittar på den som talar.
4. Klassens LYSSNANDE i ett enskilt ämne. Elever lyssnar under en skoldag till många slags muntliga texter i loppet av varje en lektion (Hetmar, 2017) och de skall därför smidigt och snabbt kunna korrigera sitt lyssnande till varje ny situation.
5. Klassens EMOTIONELLA LYSSNANDE. Det kan handla om elevernas sätt att förhålla sig, t.ex. i kampen om att få uppmärksamhet eller att "få taletid".
Alla fem kategorier har betydelse för etablering av vad Illum (med inspiration från Wegerif, 2020) kallar "klassens dialogiska lyssnanderum". Analyserna pekar på att det finns öppningar för kontakt och därmed att upprätta ett dialogiskt lyssnanderum både mellan lärare/elever och mellan elever/elever.
För mer kunskap och info hänvisas till ovanstående om Illums undersökning.
AVSLUTANDE ARTIKEL.
I sin kolumn i tidskriften TES (16 maj -26) utforskar Alex Quigley det dolda läsunderskott som håller tillbaka missgynnade elever i engelska skolor, "Why haven´t we closed the reading gap yet?"
Quigley`s artikel presenterar praktiska lösningar för varje klassrum med fokus på att utveckla läsflyt, bygga kunskap genom ordförråd och stödja strategisk läsning. - Att utveckla läsning är en komplex och "tricky" process."More than just phonics".
1. LÄSFLYT.
Klassen läser högt och gemensamt i kör, repetition av nyckelmeningar,, fraser eller ord.
2. EKO-läsning.
Läraren läser ett avsnitt högt ur en text. Eleverna eko-läser sedan avsnittet. Särskilt viktigt med komplexa flerstaviga ord som bättre förstås med klart uttal och uttryck.
3.REPETERAD läsning. Elever läser parvis eller i fyra en tidigare av läraren uppläst kortare text. Läraren går runt och lyssnar.
Andra förslag.
SAMMANFATTNING. Elever hjälps åt att sammanfatta innehållet med en eller två meningar.
FRIVILLIGT. Elever skriver ner en sammanfattning i skrivbok och daterar.
P.S. Elever som slutar den svenska grundskolan utan godkända betyg i alla ämnen löper framtida risk att hamna i kriminella gäng. D.S.
Källa: P1, Ekot,19 maj 2026.
--------------------------------------
"It is what teachers know, do and care about which is very powerful in this learning equation". John Hattie, "Teachers Make a Difference", s. 2, 2003.
|
|
