ELISAS LITERACY - Eva Haglund författare

"It is the talk skills on which reading rests that are the real key skill. And so every child should be taught to use talk in the ways that will facilitate their reading, writing and curriculum learning."

Ur Viden Om Literacy, nr 23, 2018.Teaching Exploratory Talk. Dialogic Teaching and Learning. - Deltog i den danska konferensen 2015.

The importance of spoken language as "a lawyer of commonality without which we as individuals cannot exist". Jurgen Habermas (1929-2026).

VÄLKOMMEN ÅTER TILL MIN HEMSIDA!
Jag heter Eva Elisabet Haglund. Ett intresse för mig som senior läs- och specialpedagog har länge varit att följa aktuell forskning om grundläggande förmågor i skolan - TALA, LYSSNA, LÄSA och SKRIVA. TÄNKA.

Min bok från 2021 heter "ÅTTA FORSKNINGSBASERADE TEXTER. Om lärande och undervisning i förskola och skola" (123 sidor). Finns att köpa hos Adlibris och Bokus. - Bokens framsida längst ned.

Utdrag ur bokens Kap. 2. TIDIG LIITTERACITET - VAD ÄR DET?
Tidig litteracitet innebär processer där barn tillägnar sig både ett impressivt och ett expressivt ordförråd. Färdigheter och kunskaper som hjälper barn att finna mening i tryckta ord när de ska lära sig läsa och skriva, det är att både ha ett stort ordförråd och god ordförståelse. Väldokumenterat år sammanhanget mellan barns muntliga språk i förskoleålder och deras senare möjlighet att läsa och skriva (Aukrust & Rydland, 2009).
---------------------------
Under våren 2026 gör jag ett försök att sammanfatta aktuell forskning om lärares undervisning och elevers lärande.

MARS 2026.
- Se min Fb-sida med utförlig text om "Reading Comprehension Is Not A Skill".
- "WHY LEARNING FAILS (AND WHAT TO DO ABOUT IT), 2024. A. Quigley.

LYSSNA.
Som bekant är lyssna en av fyra färdigheter i utbildningen av våra elever. Men aktiviteten lyssna är också ett förbisett moment, både i forskning och i skolan.

I en artikel av Lene Illum Skov, lektor UC SYD (ur Viden om Literacy, 2018) redovisar Illum Skov ett projekt "Den språkliga dimensionen" (EUD) med fokus på elevernas språkliga kompetens och dess betydelse i förhållande till elevernas möjligheter att delta i undervisningen och fortsatt utbildning.

Här utgår jag från Illum Skovs redovisning av resultatet från ett test med den Nationella Språkscreening i EUD, som syftar till att avtäcka elevernas läs-, lyssna och skrivkompetens i förhållande till lyssnadelen.

En del elever klarade sig inte särskilt bra i lyssnadelen. Dels var lyssnatestet inte särdeles svårt, dels har observationer visat att elever lyssnar mycket i klassrummet. Det gav anledning till att undra varför elever klarades sig så dåligt.

Samtidigt visar forskning att många elever som kännetecknas med en svag läsförståelse också kännetecknas med en svag lyssnaförståelse och metakognition (1). Läsförståelse och lyssnaförståelse hänger således ihop och det talade språket fungerar som ett fundament för utveckling av läsförståelse, där läsförståelsen är avhängig lyssnaförståelsen.

Sammanhang finns alltså mellan läsning och lyssnande. Det innebär att dåliga läsare också kommer att vara dåliga lyssnare. Det är därför troligt att anta att ett fokus på lyssnande och dess kompetens kan ha en positiv inverkan på elevers läskompetens. Det finns en diskrepans mellan hur mycket elever ingår i lyssnaaktiviteter. och hur mycket uppmärksamhet färdigheten lyssna får i undervisningen.

Kommande: Hur kan vi förstå lyssnandeprocessen?
---------------------------------------
"It is what teachers know, do and care about which is very powerful in this learning equation". John Hattie, "Teachers Make a Difference", s. 2, 2003.