"It is what teachers know, do and care about which is very powerful in this learning equation". John Hattie, "Teachers Make a Difference", s. 2, 2003.
VÄLKOMMEN ÅTER TILL MIN HEMSIDA! Jag heter Eva Elisabet Haglund. Ett intresse för mig som senior läs- och specialpedagog har länge varit att följa aktuell forskning om förmågor som LÄSNING och SKRIVNING inom grundläggande utbildning. Ettårig ledighet från lärartjänst i Uppsala med studier i Pedagogik (C och D) med teori och uppsatsskrivning, grundlade intresset för egna studier och skrivande.
Min senaste bok heter "ÅTTA FORSKNINGSBASERADE TEXTER. Om lärande och undervisning i förskola och skola" (2021). 123 s. Boken finns att beställa hos Bokus eller Adlibris förlag.
LÄSNING (READING) - från föregående innehåll. - "If we want children to read lots,we have to induce them to read well." Mailyn J. Adams. - TALETS betydelse för läsinlärning betonas starkt av många läsforskare.- "It is the talk skills on which reading rests that are the real key skill, and so every child should be taught to use talk in the ways that will facilitate their reading, writing and curriculum learning." - Ur Viden om Literacy, Nr 23, April 2018: Paul Warwick, Senior Lecturer, m.fl. - Alex Quigley återkommer ett flertal gånger i sin "Closing the Reading Gap" (2020) till betydelsen av bakgrundskunskap (prior knowledge). Gäller för lärande och undervisning i både LÄSNING och SKRIVNING.
SKRIVNING (WRITING) blir fr.o.m. v. 38 nytt innehåll på hemsidan. Här hänvisar jag oftast till Alex Quigley´s "Closing the Writing Gap" (2022).
SKRIVNING är liksom läsning en grundläggande del i vårt dagliga liv. Även till synes "naturlig" som förmåga, visar sig skrivandet mycket svårt för alltför många elever, yngre som äldre. HUR HANTERAR JAG DET SOM LÄRARE? Svårigheterna får dessvärre kvardröjande negativa effekter på fortsatt utbildning och elevens framtida chanser i livet.
UNDER KOMMANDE VECKOR OCH MÅNADER handlar denna sida i stora drag om: 1. Att bygga meningar 2. Grammatik för skrivandet 3. Att skriva för hand. 4. Ordförrådet 5. Sammanfattning av text. 6. Praktiska strategier för undervisning i skrivning. - Här och var lägger jag in egna tillbakablickar, minnen och erfarenheter från många lärorika lärar-år.
1a. EN FÖRSTA UPPGIFT att testa. - Skriv en mening på tio (10) ord eller färre om nedanstående nyhet. Alla intresserade lärare - OCH även andra intresserade - har således att inför kommande vecka skriva en kortare version av följande (sammanfattning): "Långt över 1000 personer har omkommit i jordbävningen i Marocko, enligt landets inrikesdepartement. Jordbävningen kan ha varit den kraftigaste i regionen på över 100 år och nu är risken stor för kraftiga efterskalv." - Ditt förslag sparar du för användning till kommande uppgift.
NY UPPGIFT. 1b. Använd i åtta meningar med högst 12 ord i vardera nedanstående verb. Alla åtta handlar om nutid: ser, hör, tror, minns, har, äger, älskar, behöver. - Spara dina förslag.
Hej igen! Hur snickrade du ihop dina meningar (satser)? Mönster för elever.
Här mina längre och kortare enkla meningar med de åtta verben. (Som satsdel kallas de predikat. Mer om detta senare)
- Vi SER varje dag i teve många otroliga händelser från hela världen. + Vi HAR varje dag SETT i teve många otroliga händelser från hela världen. - I vimlet på gator och torg HÖR man många främmande röster. +I vimlet på gator och torg HÖRDE man många främmande röster. - TROR barnen ibland på gamla sägner om tomtar och troll? + KOMMER barnen ibland ATT TRO på gamla sägner om tomtar och troll? - Folk MINNS sällan namnen på främmande växter i böcker. - Talaren HAR nu god ögonkontakt med sina åhörare. + Talaren HADE (tidigare) god ögonkontakt med sina åhörare. - Många ÄGER stora tillgångar i skog och mark. - Människor ÄLSKAR resor och nya upplevelser utomlands. + Människor HADE ÄLSKAT resor och nya upplevelser utomlands. - På biblioteket BEHÖVER man bibliotekariens tips på spännande böcker. UPPGIFT 1c. - Verben i 1b. står i tidsformen p r e s e n s, som betecknar nutid. Uppgiften var att skriva om fyra av MENINGAR/SATSER i valfritt TEMPUS. MINA FÖRSLAG ovan, ett + framför. - Tycker du att innehållet på något sätt förändras med satsen i nytt tempus?
- Imperfekt - vad hände, vad gjorde någon, några? - Perfekt - vad någon har gjort (har sett, hört ...) - Pluskvamperfekt - vad som hade hänt, gjort (hade ...) - Futurum (framtid) - ibland vill man berätta att något kommer att hända, eller att man kommer att göra något i framtiden - (vi kommer att se, höra... Verbet står i sin grundform - Infinitiv - tänk dig ordet "att" framför: att se, höra). NY UPPGIFT, 1d. Stryk under orden i följande text som ger tempus (tidsform). Anteckna i marginalen vilket tempus.
Georgiens president Salomé Zourabichvili har utfärdat en allvarlig varning om de potentiella konsekvenserna om Ukraina kommer att falla för rysk aggression. I en intervju med den litauiska TV-kanalen LRT förklarade hon att om Ukraina faller kommer Ryssland sannolikt att rikta in sig på antingen Georgien eller de baltiska staterna härnäst.
1e. Välj egen text i din tidning där du ser exempel på olika tempus/tidsformer. En bra träning för ögat!
– Spara antecknat/förslag som tidigare. Du blir din egen kritiska granskare.
Jag återkommer här i slutet av vecka 40 (7 oktober). - Lycka till! Eva / eva.e.haglund@gmail.com
P.S. Vill du maila mig namn och e-postadress, då får du säkrast mina förslag till kommande uppgifter. Du kan också skicka DIN EGEN FRÅGA och få snabbt svar med hänvisning till aktuell forskning. D.S.
|
|